Grönskande byggnader: Korrekt planering, plantering och underhåll
Hur ser grönskande byggnader ut i praktiken idag, och vilken teknik bör trädgårds- och landskapsarkitekter använda sig av för att underhålla dem? Ta reda på mer här!
17.04.2025

Översikt: Grönskande byggnader
- Grönskande byggnader bidrar till biologisk mångfald och kylning
- Urbana värmeöar kan motverkas med stadsgrönska
- Strategisk planering är viktigt för att säkerställa att målen uppnås
- STIHL batteridrivna maskiner är perfekta för skötsel av växter på byggnader
- Förutse utmaningar och hantera dem på bästa sätt i planeringsfasen
Städer blir värmeöar eftersom de på sommaren ackumulerar värme i tätbebyggda områden och slutna ytor. Strategiskt planterad stadsgrönska är ett sätt att motverka denna effekt.
Städer kan göras grönare genom att beakta strukturella faktorer vid stadsplaneringen, men också genom anläggning av grönområden eller grönskande byggnader (dubbel intern utveckling).
Underhåll av fasadgrönska är ett bra sätt att främja biologisk mångfald och skapa en positiv klimatpåverkan i tätbefolkade stadsområden.
En av de viktigaste sakerna att tänka på när det gäller skötsel av grönska på och runt byggnader är att arbetet måste kunna utföras tyst och effektivt så att människorna inne i byggnaden inte störs. Därför kan det vara smart att välja kompakta verktyg och maskiner som ger ökad flexibilitet i arbetet. Batteridrivna lösningar för trädgårdsskötsel har redan visat sig fungera i praktiken.
Batteridrivna produkter kan hjälpa dig i arbetet med underhåll av fasadgrönska eftersom de är flexibla, utsläppsfria och tystgående. Dessa fördelar blir snabbt uppenbara under arbetets gång, inte minst i utvecklade stadsområden – vilket vår video med verkliga exempel visar.
Video med verkliga exempel: Grönskande byggnader
Ett besök på Nederländernas grönaste campus: Aeres University i Almere. Vi träffar arkitekten Marc de Jager som planerade den fasadgrönska och Gert Jansen som tillsammans med sina team ansvarar för skötsel och underhåll av densamma.
Urbana värmeöar: Stadsgrönska för att motverka värme
Hur kan städer tackla klimatförändringarna? Det faktum att värme ackumuleras i städer gör att effektiva åtgärder behövs för att försvaga värmeöarna. Fasadgrönska och andra typer av stadsplanteringar kan bidra till detta.
En empirisk studie som genomförts av Münchens tekniska universitet under tre år visar att cirka 40 procent av stadens yta måste bestå av grönområden för att kylningen ska vara effektiv.
En WHO-studie har visat att stadsparker har en genomsnittlig kyleffekt på 1 grad Celsius, vilket kan ha en effektiv radie på så mycket som 1 kilometer. Men det räcker inte med att plantera träd. Även om de är oumbärliga kan de också hindra luftflödet i de smala ”korridorerna” på gatorna i tätbebyggda områden. Stadsgrönska behöver därför planeras strategiskt.
Hur skapar man en grönskande byggnad
Grönskande byggnader kan skapas på olika sätt. Anpassade grönskande koncept är t.ex. ett viktigt inslag i den dubbla interna utvecklingen av städer.

Nederländernas grönaste campus ligger i Almere.
Vid designen av universitetsbyggnaden tillhörande Aeres University i Nederländerna ritade man inte enbart in sex träd och 2000 växter på takterrassen, utan även en grön fasad: 12 000 växter pryder ytterväggarna, främjar den biologiska mångfalden och ger byggnaden en distinkt karaktär.
Modulärt system på ytterväggarna
Ett modulärt system användes för att klä in fasaden med grönska på några få dagar. Planteringskärl klickas enkelt fast i den underliggande strukturen. Det innebar att växter kunde förodlas och växa till sig på en plantskola och sedan fästas på byggnadens ytterväggar på våren.

Växterna växer i plattor av stenull.
Planteringen planeras in i minsta detalj.
De olika växterna har strategiskt placerats på ytterväggen så att bina lockas uppåt – en ” bistege ” har skapats.
Alla växter växer i plattor fyllda med stenull. Bevattningen sker via en droppslang med autonom styrning via ett automatiskt system. Regnvatten som samlas från byggnadens vattenmagasin förser växterna med vatten efter behov.

Solpanelerna ger skugga åt växterna.
Strategisk plantering även på taket
På takterassen finns inte bara träd och tusentals växter utan även en pergola med solpaneler.
Dessa har till uppgift att omvandla solljus till elektrisk energi – men även att ge skugga.
Detta påverkar även den gröna byggnadsdesignen, eftersom solälskande växter inte skulle trivas i skuggan av solpanelerna. Planteringen anpassades därför till skuggiga förhållanden.
Flexibilitet tack vare batteriteknik
Regelbundet underhåll av grönskande byggnader är A och O. Proffsen i Nederländerna väljer batteridrivna maskiner från STIHL AP-System. Batteridrivna häcksaxar och röjsågar används för att underhålla byggnader med fasadgrönska på samma sätt som de används till trädgårds- och landskapsskötsel på fast mark.
De många fördelarna medbatteridrift hos dessa moderna verktyg gör arbetet effektivare och trevligare. Den minskade ljudnivån och utsläppsfria driften bidrar till en positiv arbetsmiljö och orsakar mindre irritation för människor i närheten.
En annan fördel med batteritekniken är den ökade flexibiliteten som följer därav. Eftersom maskinerna är lättare kan proffsen röra sig fritt och arbeta på svåråtkomliga platser utan att behöva förlita sig på en extern strömkälla. På så sätt ökar effektiviteten och precisionen avsevärt vid underhåll av byggnader med fasadgrönska.
Gert Jansen är entusiastisk över prestandan hos STIHLs batteridrivna maskinpark:
”Vi var lite tveksamma till en början, men de batteridrivna maskinerna visade sig vara tillräckligt kraftfulla för att vi skulle kunna arbeta med dem hela dagen.”
Sammantaget utgör batteridrivna maskiner en framtidssäker lösning för underhåll av grönskande byggnader, inte bara genom att underlätta arbetet för proffs, utan också genom att bidra till minskat buller och minskad miljöförorening i stadsområden.
Kraftfulla och extra tystgående: STIHL batteridrivna maskiner
Stadsgrönska: Utmaningar
För att lyckas med stadsgrönska krävs hållbar planering av grönområden. Redan här stöter många projektörer på patrull.
Det som krävs är ett helhetskoncept som är skräddarsytt för utvecklingen i respektive stad, så att stadsgrönska kan ha optimal påverkan på klimatet och den biologiska mångfald i stadsområden.

Grönskande byggnader ställer många krav.
Alla tekniska krav måste kontrolleras och uppfyllas i förväg för att en byggnads exteriör ska kunna täckas med fasadgrönska. Bland annat måste hänsyn tas till dragbelastningen och förankringen av planteringssystemet.
Anläggning av grönskande tak kan innebära liknande utmaningar. Taket måste i slutändan tåla den extra belastningen från byggnadens grönska, där även andra kritiska faktorer spelar in, som vindlast, fallskydd och samordning med andra element såsom överbyggnader, ventilationsutlopp och solsystem.
Dessutom kan vintermånaderna bli särskilt utmanande för grönskande byggnader om bevattningssystemets rör skulle frysa. På Aeres University har detta hanterats med hjälp av ett system som automatiskt torkar rören innan frosten slår till.
Dessa och andra potentiella utmaningar inom grönskande byggnader och fasadgrönska bör beaktas i planeringsskedet så att stadsförnyelse kan ge största möjliga nytta för människor, djur och klimat.